Svart p̴ vitt РHTC Sense

Hm.
Jag minns någon gång i tonåren när jag satt och pillade ihop en förbannat cool hemsida åt mig själv och mina coola intressen som jag hade då.
Texten var blÃ¥, alltsÃ¥ “länk”-blÃ¥ pÃ¥ svart bakgrund. När man klickade pÃ¥ nÃ¥got som faktiskt rÃ¥kade vara en länk sÃ¥ blev den härligt intensivt röd, lite som ett utslag. Förbannat snyggt var det…

Det fanns bara ett problem och det var inte mitt fel. När man lämnade min sida (efter ett par timmars surfande, jag menar det fanns ju inget bättre!) så var man tvungen att läsa andra tråkiga sidor som bara hade svart text på vit bakgrund. Trist! Och dessutom var sidorna svårlästa för ögonen hade vant sig vid det blåa och röda på den där stenhårda svarta bakgrunden, sådär som det skulle vara då.

Men, “ett par” Ã¥r senare har jag insett att det kanske var min sida som var problemet trots allt. Trots att alla coola forum fortfarande kör vit text pÃ¥ svart bakgrund kan man inte undgÃ¥ att det blir svÃ¥rläst, att ögonen vänjer sig men att man sedan inte kan läsa en sida med svart text pÃ¥ vit bakgrund de närmsta 5 minuterna.

SÃ¥, om nästan alla har lärt sig det här…hur kommer det sig dÃ¥ att en av världens största telefontillverkare HTC fortfarande använder vit text pÃ¥ svart bakgrund? Dessutom gör de menyer och andra inställningar helt utan ikoner, vilket ocksÃ¥ är bevisat dÃ¥ligt. (FrÃ¥ga första bästa HCI-expert varför vi använder ikoner..)

ServiceStack – code first

Ikväll deltog jag i en kort workshop om ServiceStack.

Det är inte varje dag jag sätter mig och implementerar en egen RESTtjänst pÃ¥ under 10 minuter. Du vet känslan när API:t har logiska namn? När man funderar “kan det verkligen vara sÃ¥ enkelt?” bara för att minuten senare konstatera att, “ja det var det!”. Mm, bra. Precis sÃ¥ är det med ServiceStack.

Ingen mer grötig WCF-konfiguration, bara ren glädje i form av en strikt “code first”-approach blandat med en vilja att inte gömma saker bakom massa magi.

Du undrar såklart hur jag skapade RESTtjänsten på under 10 minuter. Här har du svaret:
Nuget> Install-Package ServiceStack.Host.Mvc

Vassa Eggen Steakhouse

Det är svårt att sätta fingret på varför.

Men det är en väldigt trevlig restaurang. Riktigt bra mat, kanske inte så originell som jag trodde men kött är kött så länge det är bra tillagat. Kanske var det sällskapet, kanske var det Foppa som satt bredvid. Eller så var det den oklanderliga servicen som bjöd på gratis efterrätt och kaffe. Ljudnivån var hög men hanterbar och miljön känns Östermalm.

Trevligt i alla fall och väl värt ett besök. Ta med den tjocka plånboken bara.

Napolyon

Jag har insett

att jag ofta glömmer bort vilka restauranger jag besökt. Jag vet inte varför, men jag är ingen inbiten nostalgiker..jag tittar framåt och kör i full rulle mot nästa besök.

Därför tänkte jag tipsa om en fin liten fransk bistro vid namn Napolyon på Grev Turegatan 15 som jag var på nyligen. De får ett litet minus i kanten för en fantastiskt stressad personal, men utöver det var lokalen väldigt stämningsfull och maten var riktigt bra. Inte billigt, men inte heller jättedyrt. Om man så vill fanns det en väldigt trevlig avdelning för större sällskap också..

Ta med ditt bästa sällskap och njut av en härlig kväll.

Snedträff vid rubriksättningen på DN.se

Ett par gånger i veckan är jag inne på DN.se

och hoppas på att få läsa några artiklar av hög kvalité varje gång. I bästa fall resulterar det i att jag hittar en bra artikel i veckan. En.

Det verkar som att DN i allt större utsträckning börjar fiska efter sidvisningar för att höja sina annonsintäkter som baserar sig på sidvisningar. Jag kan illustrera det med ett exempel på rubriksättning, något som DN.se börjar forma till en specialitet.

DN.se lockar med rubriken…

“Här finns jobben”. Ok, dÃ¥ ska vi se vilka yrkesomrÃ¥den som har en ljus framtid den närmsta tiden.. *klick*

… men vad säger egentligen artikeln?

“Nu är Sverigen mitt i varselvÃ¥gen”. Varsel? Och siffror om hur mÃ¥nga som har varslats? Och hur mycket jag än letar hittar jag ingenting om..ja just det, vilka yrken där det faktiskt finns jobb. Missade jag nÃ¥t?

Om jag tänker efter lite.. URL:n till sidan är http://www.dn.se/ekonomi/nu-okar-varslen. Det verkar alltsÃ¥ som att den här artikeln handlade om varsel redan frÃ¥n början. (“Perma-länkar” har en tendens att vara just permanenta.) De ligger väldigt nära till hands att tro att den ursprungliga rubriken helt enkelt inte var tillräckligt lockande eller genererade för fÃ¥ klick, sÃ¥ man bestämde sig för att ändra rubriken till nÃ¥got lite mer muntert.

En sak ska man nog hÃ¥lla i Ã¥tanke – det gÃ¥r troligtvis inte att skylla pÃ¥ artikelförfattaren. Nätredaktörerna styr med järnhand och sätter troligtvis rubrikerna själva utan att tillfrÃ¥ga journalisterna (som dock stÃ¥r som författare och fÃ¥r ta smällen). Det är allmänt känt att nätredaktörerna sitter och bevakar sina sidor in i minsta detalj och flyttar runt och uppdaterar för att generera maximal trafik.

Tråkigt bara att resultatet är raka motsatsen; kvalitén blir så låg att jag läser mindre och mindre nyheter på DN.se helt enkelt.

GitHub för Windows

“The easiest way to use Git on Windows. Period.”

Och jag kan inte annat än hålla med. Enkelt, smidigt och väldigt väääldigt snyggt. Och vill man så finns det ett shell på en fingerlängds avstånd.

Ett par uppenbara och lika trevliga egenskaper. Det första är Metro. Designspråket är bra, det är ingen tvekan om det. Enkelt och väldigt rent, inga onödiga designelement helt enkelt.

Det andra är att GUI:t svarar direkt. Inga fördröjningar, inga blockerande operationer. Bara flyt helt enkelt, och det gillar jag. Flytet kan vi delvis tacka Windows Reactive eXtensions för. Tack och bock.

Ett par screenshots följer.

Startvyn
Startvyn i GitHub för Windows
Repository-vyn
Vyn som visar dina repositoryn
Diff-vy
Vy för att visa diffen för en fil

Samsung Remote (fem fjärrkontroller – fem fel)

Ok, så jag har haft min tv ett tag nu.

En Samsung ES8005. Stor och fin, sjukt bra bild, bra ljud och ett allmänt trevligt verktyg att titta på film med. Problemet är att jag faktiskt måste kontrollera tv:n. Om jag inte hade behövt göra det hade jag varit lite gladare idag. Jag vill byta kanal, justera ljudet, leta fram en film eller ett foto från en mapp på ett USB-minne eller en media server, titta på information för programmet som visas just nu, eller ve och fasa försöka skriva in en sökterm för att titta på ett YouTube-klipp med den inbyggda YouTube-appen. Ja, alltså navigera och kontrollera tv:n helt enkelt.

Men ingenjörerna pÃ¥ Samsung är inte helt tappade, för nÃ¥gon mÃ¥ste ha upptäckt det här “kontrollbehovet” och insett exakt hur usel fjärrkontrollen till tv:n är för en normal användar. LÃ¥t mig förevisa med hjälp av ett stycke bild. Det vi ser ovan är alltsÃ¥ över 50 Ã¥r av utveckling. 50 Ã¥r alltsÃ¥. Det är helt obegripligt att den där prylen levereras med en tv idag.

Om du inte orkar räkna knapparna kan jag meddela att det är 49 st. Och då ingår inte en enda bokstavstangent. Vill du skriva in en text får du köra arkadspelstilen. Av de 49 knapparna skulle jag gissa att ca 15-20 är begripliga och användbara för 99% av användarna. Så varför finns det 29 andra knappar också? Mer på köpet?

Ok, men ingenjörerna ger inte upp. En nyanställd ingenjör insåg att 49 st kanske är en aning i saftigaste laget. Så man gör ett nytt försök och tar fram varianten ovan. Och nu börjar det likna något! 13 knappar, en snygg och enkel design. Det kan ju inte bli annat än bra, eller? Den här gången har man istället valt att göra en rörelsekänslig kontroll. Stora delar av den svarta ytan kan beröras med gester, till exempel dra vänster för att.. dra vänster för.. DRA VÄNSTER!! för att byta kanal. Ja, det vill säga när fjärrkontrollen faktiskt registrerar att du ens rör vid den. Och för att göra saken värre så är den rörelsekänsliga ytan dessutom en enda stor knapp. Så när du försöker dra vänster kan man istället råka trycka på en knapp som sänker ljudet istället för att den byter kanal. Men bara ibland, för om du försöker använda knapparna som vanligt upptäcker du att knapparna går så trögt och har så lite återkoppling att du inte har en aning om du har tryckt på knappen eller inte.

Fint. Ok, nytt försök. Ingenjörer är envisa och har ett svar på allt. Så det där med rörelsekänsliga knappar funkade sådär. Hur förbättrar vid det? Det här med Smartphones verkar coolt och bra på touch är dom! Ja, vad sägs att om att sätta ihop den ultimata fjärrkontrollen en gång för alla? Sagt och gjort, tänkarhattarna på. Och resultatet ser ni nedan. Vänta nu. Vad fan är det här? Ja, vänta..det ser ut som..javisst. Alternativ 1, kopierad rakt av med utseende och layout och sedan intryckt i en app. Och inte nog med det, eftersom telefonen är mindre än fjärrkontrollen på längden måste man dessutom scrolla för att komma åt alla knappar. Här undrar jag vad ingenjörerna tänkte. Alltså, hur resonerade de under utvecklingen? Var det ingen som faktiskt försökte använda produkten hemma? Var det ingen som tänkte lite, lite längre och föreslog att man gör en app som faktiskt utnyttjar en smartphones egenskaper för att skapa en vettig fjärrkontroll? Tydligen inte.

Men, ni kanske börjar känna igen temat nu. Skam den som ger sig, Samsungs ingenjörer gick tillbaka till ritbordet.

“- Ok, det där med smartphones sket sig. Hur gör vi nu?
– Vad sägs om att strunta i fjärrkontrollen helt? Man kanske kan styra med ljud och rörelse?
– Bra tänkt B1!”

Sagt och gjort, resultatet blev..ja, ljud- och rörelsekontroller. Och behöver jag ens berätta hur fantastiskt uruselt det fungerar? Med rörelsekontrollen fÃ¥r du se till att sitta still i tv-soffan, annars aktiveras styrningen och det dyker upp ikoner och annat pÃ¥ skärmen vare sig du vill eller inte. Dessutom är det hopplöst jobbigt att ens byta kanal eller höja ljudet. Det tar helt enkelt för lÃ¥ng tid och rörelseigenkänningen är inte tillräckligt exakt för att det ska vara lättanvänt. Ljudet dÃ¥? Det är faktiskt lite bättre! Om du sitter nära tv:n det vill säga för annars hör den dig inte. Och du mÃ¥ste säga “Hi TV” följt av “Höj ljudet”. Behöver jag säga hur drygt det blir att zappa igenom kanaler dÃ¥? Som tur är kan man Ã¥tminstone säga ett nummer för att ange kanal eller volym, alltid nÃ¥t.

Och där är vi idag. 50 år senare och inte mindre än 5* olika sätt att kontrollera tv:n. Och inget är bättre än det första, ursprungliga sättet. Det är för mig fullständigt obegripligt att Samsung inte har lyckats att hitta ett enklare och bättre sätt.

(*: 5 är inte riktigt hela sanningen. Det finns faktiskt 6. De sista sättet är en annan app, myTifi Remote. Tyvärr har skaparen av den också misslyckats ganska fatalt vad gäller användbarhetsdesign.)